Över vidsträckta vatten
Ungefär mitt mellan Junsele och Åsele, strax söder om gränsen mellan Ångermanland och Lappland, passerar riksväg 90 på en bank över det vidsträckta Hällbymagasinet. Det uppkom när Hällby kraftverk byggdes 1970 och dammen skapade då en cirka två mil lång utgrenad sjö som även sträckte ut sig öster om landsvägen på Ångermanälvens östra sida. Från söder nås först en nästan kilometerlång vägbank över öppet vatten tillsammans med ett par kraftleningar, härifrån är bilden hämtad. Efter passage över terräng som hamnat ovanför vattenytan och bildat en större ö följer längre norrut ytterligare ett halvkilometerlångt sund som passeras på bank. Skogsmarken vid vägen ger en förnimmelse om att översvämning råder, på sätt och vis sant men samtidigt ett förhållande som har varit rådande i mer än 40 år.
|
Planeter på kvällshimlen
Det är inte bara månen och miljontals stjärnor som lyser upp himlavalvet under dygnets mörkare timmar, just nu kan dessutom många planeter skådas på den svenska himlen. Mest tydligt syns Venus och Jupiter i sydväst där Venus är den starkare av de två snett nedanför Jupiter, de båda syns här i bildens övre vänstra del. Lite svårare är det att få syn på Merkurius men den uppträder nu som en liten stjärna nära horisonten i väster under skymningen och syns här i bildens högra del.
|
Ett dussin ettor
På förmiddagen den 11 november 2011 inträffade det speciella ögonblick då en tidsangivelsen på formen år, månad, dag, timme, minut och sekund innehöll hela 12 ettor i rad. I detta åtminstone för siffermystikern lite speciella ögonblick togs bilden ovan i ett soligt Piteå där ett av stadens pappersbruk speglar sig i Sörfjärdens blanka vatten.
|
Nya vyer i Markbygden
Det stora vindkraftprojektet i Markbygden, de skogrika västra delarna av Piteå kommun, har påbörjats och det första pilotprojektet bestående av 12 vindkraftverk på Dragaliden söder om Koler stod klart i december 2010. Kraftverken är nu ett nytt inslag i landskapet men utgör ändå bara en bråkdel av hela projektet som planeras innehålla 1101 vindsnurror inom ett 6 mil långt område. Här syns pilotparken från Bänkerberget med Bänkerträsket närmast till höger och Kolerträsket bortom det. Till vänster skymtar Stambanan genom övre Norrland.
|
Brohistoria vid vattudalen
Den närmare 350 meter långa Strömsundsbron över Ströms vattudal vid södra infarten till jämtländska Strömsund har blivit en symbol för hela bygden och har tagit plats i kommunens vapen. Bron byggdes 1954-1956 av tyska Demag AG i samarbete med AB Skånska Cementgjuteriet och är Sveriges första moderna snedkabelbro, en teknik som började användas framför allt i just Tyskland under 1950-talet. Bron är därmed också en av världens första snedkabelbroar, vilket kan anas i brons grova form med endast två kabelpar på vardera sidan av de förhållandevis låga tornen på brons mellanstöd.
|
Rusningstrafik på fjället
När vägen till den lilla byn Hosjöbotten mellan jämtländska Oviks- och Anarisfjällen håller öppet den första söndagen i augusti är det många som utnyttjar tillfället att se dessa annars svårtillgängliga trakter. Gudstjänsten som firas vid samevistet lockar många, men ännu fler beger sig ut på de vidträckta hjortronmyrar som omger den 14 kilometer långa för allmänheten normalt stängda vägen västerut från Höglekardalen. Här syns en bilkaravan drygt två kilometer öster om Hosjöbotten med Anarisfjällen i bakgrunden, den 1423 meter höga Stor-Anahögen syns till höger bakom den betydligt mer närbelägna Bredsjöhögen.
|
Solnedgång över Flåsjön
Fjällälven Ljungan rinner upp nära Helagsmassivet i gränstrakterna mellan Jämtland och Härjedalen och rinner därefter österut genom dessa båda landskap och vidare genom Medelpad mot Bottenhavet där den mynnar strax söder om Sundsvall. Den är kraftigt utbyggd med totalt 14 vattenkraftverk och redan med fjällvärlden inom synhåll möter vattnet den stora Flåsjödammen en halvmil väster om jämtländska Börtnan. Vattennivån i magasinet tillåts variera upp till 30 meter men låg här närmast den övre dämningsgränsen på 496 meter över havet.
|
Vägval med valmöjlighet
Vid Sandvika i Verdal kommune, Nord-Trøndelag fylke möts man vid färd mot Sverige av dessa valmöjligheter när vägen mot riksgränsen delar sig i två. Båda vägarna når förr eller senare fram till europaväg 14 som fortsätter mot Östersund, men det framgår tydligt att vägen över Kallsedet är tre mil längre än vägen över Skalstugan mot Duved. Vad som möjligen saknas här är upplysningen om att Järpen nås även via det högra alternativet, med tre mil kortare körsträcka!
|
Gruslänsväg
Den västligaste delen av väg 336 mellan Kallsedet och norska gränsen är en av landets två kvarvarande nummerskyltade grusvägar. Den primära länsvägen är i sin helhet från Järpen till gränsen drygt 11 mil lång, men det är när den lämnar Kallsjön och istället i allt mer höglänt terräng fortsätter västerut mot Norge som vägstandarden sjunker till denna för vägkategorin ovanligt låga nivå.
|